Studentryttartävling i Bern

Student rider's nations cup i Bern, Schweiz 22-25/11 2001
av Emma Thunström

Tidig morgon torsdagen den 22 november åkte Alexandra Stureson och undertecknad till Landvetter. Efter noggranna säkerhetskontroller lyfte planet mot Schweiz vid 7-tiden. Efter en mellanlandning i Basel med ytterligare kontroller anlände vi till Bern, till den minsta flygplats vi någonsin sett. Tävlingsledaren Iris hämtade oss och körde oss till logementet där vi skulle sova...

Resten av dagen fram till välkomstfesten fördrev vi med promenad till Berns centrum, koll av anläggningen där vi skulle rida och med att sova. Under eftermiddagen började studenter från en del andra länder dyka upp, men fortfarande hade inte de andra svenskarna kommit. På kvällen var det som sagt välkomstfest och lottning av hästar till grundomgången i dressyren. Då fick vi även träffa Nina och Karin från Stockholm som skulle rida i det svenska laget tillsammans med Alexandra. Jag ingick i ett internationellt lag tillsammans med en tjej från USA, och en kille från Tyskland. På festen insåg vi vad studenttävlingarna allra mest handlar om: att ha roligt! Eftersom Alexandra och jag varit uppe sedan klockan fyra på morgonen lämnade vi festen ganska tidigt. Vi hann precis somna innan våra spanska och tyska rumskompisar kom hem och fortsatte sitt festande - mycket högljutt.

Vid väckningen vid halv åtta på fredagsmorgonen såg rummet mer ut som ett slagfält än en sovsal. Vi släpade oss upp och mötte Nina och Karin för att äta frukost. Vid nio visades hästarna för grundomgången i dressyr, som reds i avdelningsridning, och sedan pågick tävlingen fram till lunch. Under lunchen meddelades resultatet och hästar för omgång två lottades. Nina, Alexandra och jag gick vidare. Alltså gällde det att glömma det första dressyrprogrammet och snabbt lära sig ett nytt. Nya hästar visades och tävlingen fortsatte. Då semifinalen inte skulle ridas förrän söndag förmiddag meddelades resultatet för omgång två på lördagskvällen.

Efter tävlingen blev det en välbehövlig vila och då passade Alexandra och jag på att byta rum. Fredagen avslutades med karaokekväll. Vi svenskar framförde en oförglömlig version av Abbas "The winner takes it all".

Väckningen på lördagen var halv åtta precis som dagen innan och nu var vi om möjligt ännu tröttare. Mellan frukost och lunch var det grundomgång i hoppningen. Till andra hoppomgången gick bara Nina vidare, så det var henne vi ägnade eftermiddagen åt att heja på. Tyvärr tog hopptävlingen slut där även för hennes del. Vila blev det igen innan det var dags för galamiddag. Efter en liten svensk förfest på logementet gav vi oss iväg till festen. Nu fick vi äntligen reda på resultatet från andra dressyromgången. Nina gick vidare till semifinal, vilket betydde att vi andra kunde festa hur mycket och hur länge vi ville… nej då, så farligt blev det inte, men väldigt roligt!

På söndagen var det sovmorgon till halv tio och vi serverades brunch innan semifinalerna drog igång. Efter finalerna, med sedvanliga finalskålar, var det prisutdelning både för tävlingen och av andra priser. Nina kom tvåa på sin häst och blev trea i dressyren. Alexandra kom tia i kombinationen och svenska laget kom tvåa. Nina fick också Baggerpriset, som delas ut till den som bäst främjat de internationella relationerna… Arrangörerna fick ett tack från oss i form av en vodkaflaska av känt svenskt märke. Efter det återstod bara hemresan som till största delen genomfördes sovande. Väl hemma lovade vi oss själva att detta inte skulle vara vår sista utlandstävling. Men till nästa gång blir det tjockare kläder i packningen för vi har sällan frusit så.

Tävlingen hölls på National Equestrian Centre, som var ungefär som Flyinge. De flesta hästarna som var med i tävlingen kom därifrån, några var privatägda. Alla hästarna var mycket fina, många av dem var bara fyra år och de allra flesta uppförde sig mycket bra, vilket var imponerande med dansande, stampande och hejande studenter på läktaren.

Som avslutning kan jag bara konstatera att det var en av de roligaste upplevelserna i mitt liv som ryttare och student, och att jag längtar till nästa gång.